Helgen

Helgen började väldigt bra men slutade väldigt dåligt. I fredags hade jag och barnen myskväll medan Tobias började att hjälpa Tomas och Ronja med flytten. Alla tre barnen somnade i soffan strax efter 20, såå mysigt. Precis som jag själv minns min egen barndom. Att få somna i soffan på fredagskvällarna. Underbart minst sagt. I lördags kom mamma hit för att passa barnen och jag tog först en sväng till Ikea för att köpa växter som jag tänkt göra hela veckan men aldrig kommit iväg. Det blev lite småsaker till Ronja och Tomas också till flytten. Sen spenderades dagen i deras nya hus. Det var så hinla mysigt där och vi hann väldigt mycket på kort tid faktiskt. Utan att stressa. Vi hann även umgås och prata. Väldigt trevligt och mysigt hade vi. Jag tror att dom kommer att trivas utmärkt där ute. Äntligen har dom fått komma bort från stan som dom längtat ett tag efter. Det var ett väldigt lugn där ute. Väldigt mysig miljö och skogen som närmaste granne. Vid 17-tiden åkte vi hem till barnen igen. I söndags vaknade jag och mådde skit. Jag har känt hela veckan att det var pågång men igår kände jag verkligen i hela kroppen. Mådde inte alls bra. Så idag har jag varit hemma från jobbet faktiskt. Igår gjorde vi därför väldigt lite. Happy food kom och leverade veckans mat, tack och lov. Så glad för det. Imorgon ska jag försöka jobba. 

Ikväll har jag gjort iordning Milians första matsäck. Det känns så himla konstigt. Att han har blivit så stor att han ska få ha med sig egen matsäck. För imorgon börjar bandykul. Det ska bli väldigt roligt att höra imorgon efter jobbet hur det gått för honom. Tobias är ledig så han kommer att följa med och vara med en stund innan lunch. Sen ska Nelion till bvc för vaccin. Nu ska jag titta på bachelor. Natti natti 

Min nya vardag

Ja men då var mitt "nya liv" och min nya vardag igång. Från och med nu är det jag som hämtar och lämnar barnen. Hittills har det gått väldigt smidigt även fast jag haft otroligt svårt att komma iväg i tid. Barnen är så duktiga och hjälper till att komma iväg. Milian är det absolut minsta problemet på morgonen. Han älskar verkligen skolan och längtar dit. Så han fixar allting själv. Klär på sig, packar väskan osv. Så honom behöver jag bara säga till när det är dags att börja klä på sig så går det fort (peppar peppar). Junelle däremot ska byta kläder x antal gånger efter hon vaknat. Hon tar aldrig det jag lagt fram. Milian däremot tar alltid det jag lagt fram. Problemet med Junelle på morgonen är att hon sover så länge så ofta behöver jag väcka henne. Och då finns risk för att hon vaknar på fel sida. Med Nelion är problemet att han inte äter frukost. Tur nog är att han äter hos Lotta sen. Så jag har inte lagt så mycket fokus på att han ska äta för jag blir bara stressad av det. Så hittills har det flutit på bra även fast jag har svårt att uppskatta tiden och alltid står och borstar tänderna på barnen samma minut som vi egentligen skulle vara på plats redan. 

Usch. Igår hände min första "olycka" på jobbet. Jag hade precis lagt om ett sår och samtidigt som jag la ner det "smutsiga" materialet som jag tvättat med så stänkte någonting upp rakt i mitt öga. Jag såg ju inte vad det var så jag var tvungen att ta det som blodstänk. Och därmed var proceduren igång. Jag fick åka till infektionsmottagningen på ackis och ta prover och sen till vårdtagaren igen för att ta ett "stickblock" för att se om vårdtagaren hade någon blodsmitta. Råångest kan jag lova. Men svaret kom snabbt idag och allt var negativt som tur var. Tack och lov. Det negativa med att arbeta inom vården... 

Imorgonbitti ska vi på vernissage i kyrkan och titta på barnens konstverk dom gjort hos dagmamman. Ska bli mysigt att se. Efter jobbet ska vi fortsätta att höststäda utomhus. Herregud vad mycket skräp man har alltså. Tror att jag åker till soptippen minst en gång i veckan alltså. Haha. Nu är det skräpet från växthuset och alla löv och äpplen från äppelträden som ska slängas. Och lite annat också. Nästa vecka är det höstlov och Milian ska på bandykul. Vad ska ni göra på höstlovet?  
Sov gott 

Bvc

Idag var det dags för bvc igen. Och ytterligare besök blir det. Idag gick det iaf väldigt bra efter mycket om och men. Junelle fick godkänt på hörseltestet och Nelion blev godkänt på 18-månaderskontrollen (numera 19 månader). Han vägde in på hela 10,3 kg och var 85 cm lång. Längst av alla 3 syskonen i samma ålder men även lättast. Vi pratade en del om matvanorna och nattsömnen. Återigen kom det på tal om vällingen och denna gång bestämde vi tillsammans att vi ska försöka sluta med vällingen på nattetid. Den fräter på tänderna och gör egentligen ingen nytta för honom just nu. Det blir bara ett moment som stör nattsömnen. Och nu följer han sin lilla kurva bra och är inte oroande tanig heller för den delen. Så inatt ska vi prova med vatten istället och känner vi att det blir för "pang på" så får vi ge det lite mera tid. Men för hans eget bästa bör vi avsluta snarast. Vill ju inte att han ska få lika dåliga tänder som Milian har fått. Om det beror på vällingen vet vi ej men enligt bvc så är det inte alls bra att dricka välling utan att borsta tänderna efteråt eller åtminstone skölja bort vällingen med vatten. Milian drack nattvälling ett bra tag han också vad jag kan minnas. Säkert till han blev 2 år. Kanske längre. Så för Nelions skull ska vi göra vad vi orkar för att sluta. Men det kommer bli tufft. Några tuffa nätter misstänker jag. Så, bvc besöket tog mig hela förmiddagen och jag var inte på jobbet förrän 11.45 idag. Så därifrån direkt på utbildning på eftermiddagen. 

I helgen ska vi till Norrpan igen men denna gången på dop. Som det ser ut just nu blir det jag, Milian och Junelle som åker. Nelion klarar inte av att sitta stilla så länge och eftersom dopet börjar 11 så finns ingen möjlighet att få honom att sova i bilen heller. Tråkigt men det går inte att ha ett skrikande barn i bilen i 2,5 timme och sen 2,5 timme hem också. Ni som vet, ni vet. På söndag har vi lovat barnen att bada på Fyrishov och sen är det Junelles gympa. Det gick inte så bra sist så vi får se hur det blir på söndag. På måndag börjar mitt "nya liv". Då är det min tur att lämna och hämta igen. Igår när jag la in barnens schema så fick jag sån himla ångest över hur många timmar det blir för dom utan oss. Men jag försöker hela tiden påminna mig själv om varför vi valde just dagmamma. Det blir tidiga mornar för dom men jag kommer alltid kunna hämta dom senast 15.15 och på fredagar hämtar Tobias senast 14.15. Mamma har även sagt att hon ska hjälpa till med hämtningar när hon kan. Som jag har längtat efter dessa hämtningar. Det är så mysigt. Och tvärtom med stressen på morgonen. Nu när jag sluttar 16 så tar det mig ca 30 minuter med bilen varje dag genom stan. Förhoppningvis går det snabbare att ta sig genom stan vid 15-tiden än vid 16-tiden. Visar det sig att det inte gör det så måste jag/vi börja cykla. Eller sluta ännu tidigare från jobbet/gå ner ännu mera i arbetstid. Det ör verkligen ett minus att kontoret ligger längst bort på Kungsgatan. På morgonen går det jättesmidigt men på eftermiddagen är det totalt kaos. Cykeln går snabbast, helt klart. Den tar 20 minuter. Nu måste jag sova och ladda för en ny arbetsdag imorgon innan helgen.  Godnatt! 


Happy

Idag är jag lite extra glad. Sedan jag började jobba igen så har jag verkligen värdesatt tiden med barnen  efter jobbet och innan/vid nattning. Helst vill jag vara med barnen och göra saker dom tycker är roligt, utan stress. Så idag hittade jag faktiskt en lösning för att få denna tid att bli mindre "stressig". Att komma hem från jobbet 16.30 varje dag har inneburit att Tobias alltid haft maten på bordet tills dess. När jag nästa vecka tar över den biten igen så känner jag att jag vill lägga dessa 1,5 timmar som jag slutar tidigare från jobbet på barnen istället för att stå och laga mat. Så idag beställde jag för första gången mat från happy food. Så på söndag kväll kommer happy food hit med 16 färdiglagade matlådor för hela veckan. Hur bra?! Happy food är dessutom krav-märkta och lagar ekologisk mat. Barnens förra förskola har deras mat och där var vi väldigt nöjda. Jag har dessutom köpt matlådor från dom och varit nöjd. Så kommande vecka blir en testvecka. Nu valde jag "testlådorna" som var lite billigare och då kunde jag bara välja 4 portioner. Är vi nöjda kommer vi köpa 6 portioner per rätt. Alltså fattar ni vilken grej?! Jag är verkligen överlycklig. Sen tillkommer maten på helgerna och resterande varor för att fylla kylskåpet såsom mejeri och frukt. 


Men när man inte jobbar är inte matprocessen samma stress. Jag älskar ju att få äta lagad mat varje dag MEN värmer man allting i en ugnsform i ugnen så blir det ändå känslan av nylagad mat, tror jag. Så det blir också upp till bevis. Någon som testat detta? Jag är så förväntansfull! 

Snart en 6-åring hemma

Om en månad fyller Milian 6 år och igår bokade vi kalas för honom. Herregud vad dyrt det är, men i längden är det kanske inte så dyrt med tanke på hur mycket det kostar och greja själv annars. Så det ska bli skönt att slippa ha kalaset hemma. Jag fick hem hans första födelsedagspresent idag, ett par vinterskor som jag fyndade för nästan halva priset för några dagar sen. Så sjukt nöjd, dom var superfina och jag tror att dom kommer passa Milian perfekt. En annan sak Milian ska få i present är en gps-klocka. Han springer så mycket till kompisar varje dag så det ska bli skönt att kunna "ringa" honom och be honom komma hem för mat. Det är inte alltid lätt att veta var han är även fast jag är väldigt noga med att han ska tala om var han går. Och ni som har barn vet ju hur det blir ibland. Vissa dagar har jag fått ringa runt till 4 mammor och pappor för att få hem honom till middagen. Sen tänker jag också att klockan är bra för att han då kan lära sig att senast 17.00 är det middag. Har inte mamma ringt innan så är det dags att gå hem. Jag är väldigt emot mobiltelefon i unga åldrar. Så det finns inte ens som alternativ. Gps klocka är nog perfekt för oss här hemma där det kryllar av kompisar och han är verkligen i den åldern nu då kompisarna är det absolut roligaste som finns. Förutom matematik då. Han har verkligen fastnat för matte. Han har gjort en egen mattebok som jag får skriva tal i som han ska räkna ut. Så roligt. Så en riktigt mattebok ska jag köpa åt honom också. Andra förslag på födelsedagspresent till en 6-åring? Jag har funderat på en cykel men tror ändå att vi köper en 20-tum till våren istället då det inte kommer bli så mycket cyklande nu iaf. 

Imorgon efter jobbet åker jag till Norrköping för tjejhelg med världens bästa gäng. Jag hade bokat för uppsalaruset men har faktiskt boka av det nu pga detta. Lite tråkigt men det är inte ofta jag träffar gänget och det är verkligen sådant som behövs för att fylla på energin ibland. På söndag ska vi på mora träsk och sen Junelles gympa. Så fullproppad helg med andra ord!

Helgerna hädanefter är också väldigt fullbokade känns det som. Nästa helg ska vi på dop, helgen efter ska vi hjälpa Ronja och Tomas med flytten och helgerna i november är också fulla. Och vet ni vad? Jag är så lycklig! På höstlovet ska Milian vara med på bandykul på studenternas. Jag hoppas innerligt att han kommer att gilla det och vill fortsätta. Det vore så roligt nu när fotbollen är slut. Hans bästa vän i klassen ska också gå. Nej, nu måste jag duscha av mig allt svett efter att ha sprungit mina 7 km för dagen. Blir tight att få ihop 20 km denna vecka då jag ska bort men det går. Allting går om man väl har bestämt sig. Sov gott allihopa. 

(null)


Känslostorm

Imorse sköljde en våg av känslor över mig vid lämningen i skolan. Igen. Imorse ställde alla barnen i förskoleklassen upp sig på led och mittemot dom stod en klass av 3:or som skulle bli förskoleklassens faddrar. Jag kunde inte låta bli att stå kvar och titta när Milian skulle gå iväg med ett barn i trean. Han såg så otroligt stolt ut, men också lite nervös och rolig, när den stora pojken tog honom i handen och log. Dom gick iväg hand i hand och Milian vinkade till mig. Då kom alla känslorna för mig och jag började såklart gråta där mitt på skolgården. Och fick inte stopp på tårarna heller. Junelle tittade på mig och frågade såklart varför jag var ledsen. Då svarade jag "Gumman, jag är inte alls ledsen. Jag är bara väldigt glad över att Milian är så stor och modig. Jag är stolt över honom. Och över er, dig och Nelion". 

Igår var det dags igen för Nelions trumhinna att spricka. Natten till igår var jobbig, men långt ifrån samma som sist. Han var ledsen i några timmar men vi sov iaf mellan 04-06.20. Sen sprack trumhinnan under dagen och det blev denna gång antibiotika i 10 dagar och en annan sort. Han är lika duktig nu som sist. Bara gapar och sväljer. Så imorgon ska vi prova att dom går till Lotta och jag kommer hem på lunchen och ger honom medicinen. Så kanske lotta kan ge den sen. Blir ju segt att vara hemma i 10 dagar när han är pigg. Hur har ni andra gjort som har/haft öronbarn? 

Igår var det bvc för både Junelle och Nelion. För Junelle gick det bra förutom hörseltestet. Det var några toner på ena örat hon inte hörde så det måste vi göra om. Precis som med Milian. Hon hade gått upp ett kilo på ett halvår och vägde nu 16.5, precis som jag trodde. Hon var även 104 cm lång. För Nelion blev det bara läkarbesöket tyvärr. Vi väntar med vaccin och kontroll till nästa besök om 1,5 vecka. Segt men vad gör man? Jag som strulat med den här tiden 2 gånger för att få till den och slippa åka från jobbet. Nu lär jag ändå behöva vara ledig för att få till det. Men barnen går ju såklart alltid före jobbet. Alltid oavsett. 

När det plötsligt förändras

Från att Milian klev innanför skolans dörrar har det varit omöjligt att få honom att ha på sig ordentligt med ytterkläder. Vantar och mössa har varit svårt men det går. Jacka har jag fått tjatat ordentligt om. Skalbyxor är nästan omöjligt. Från att han alltid ha lyssnat och haft på sig det jag velat till att vägra. De senaste dagarna har han varit ensam om att ha vantar på sig. Han har fått ett par alldeles nya fina och bra vantar och han gillar dom. MEN ingen annan har vantar på sig. Jag tycker att detta är så himla tragiskt. Att barnen redan i denna ålder påverkas av andra och hur andra gör. Hur andra tycker och tänker. Jag försöker verkligen få mina barn så självständiga som möjligt och att dom ska stå på sig. Men det är lättare sagt än gjort. Det bästa man kan göra är att vara en god förebild. Jag har alltid strävat efter att vara självständig och våga stå upp för mig. Jag Vill inte vara beroende av någon eller någonting. Men att överföra detta på barnen i praktiken är inte lätt. Jag försöker föregå med gott exempel som att tex cykla med cykelhjälm och att ha vantar och mössa utomhus när det är kallt.  Och förklara varför. Även att ha en stabil grund såsom utbildning att stå på. Mer än så kan jag inte göra. När jag lämnade Milian häromdagen hade han på sig skalbyxorna när vi kom. När vi kom dit så började han gråta och ville ta av byxorna. Fröken sa till mig "du är inte ensam om att ha det problemet". Även fast dom pratar om det i klassen så är det ett problem. Hur är era barn i skolan? Tar dom på sig det ni vill att dom ska? Det är sååå stor skillnad från att ha varit i en grupp om 10 barn och 3 vuxna till att vara i en grupp om 30 barn och 3 vuxna. Dom hinner inte hjälpa alla barnen med kläderna och se vad alla tar/har på sig. Och jag som inte är närvarande kan inte påverka. 

Idag har jag jobbat min första jour helt själv. Det gick svinbra. Imorgon ska jag också ha jour. Ikväll har jag och Cicci bubblat i nästan 3 timmar. Så välbehövlig tid med bara massa tjejsnack. Nästa helg väntar ännu mera tjejsnack. Ska bli supermys. Imorgon börjar även Junelles aktivitet i Björklinge. Det ska bli spännade att se vad det är. Hon är så galet laddad inför detta. Första gången hon tycker att någonting ska bli roligt. Nu måste jag sova. Godnatt. 

Barnloppis och tandfen

Jag är så sjukt nöjd efter helgens loppis. Både på köp- och säljfronten. Jag hittade massa bra saker. Bla två jättefina fodrade regnställ från didriksons i nyskick i storlek 120 och 130. Ett par nästintill oanvända kavat vallby - mina absoluta favoritsandaler som förhoppningvis kommer passa Milian nästa sommar. Sen en del fina andra plagg också. Så jag är väldigt nöjd. På säljfronten är jag väldigt chockad faktiskt. Jag fick in rättså mycket mer pengar än förra loppisen men ändå hade jag 3 proppfulla kassar med kläder och skor kvar. Skorna som jag trodde skulle dra in mest pengar var kvar nästan allihopa. Så med andra ord hade jag för höga priser på dom. Jag är iallafall grymt nöjd och kommer att lägga alla pengar på barnens köp och säljkonto som jag ska shoppa julklappar för i Ullared i november. Längtar ihjäl mig!!!! Ska bli sååå kul 🙌🏻

Igår kom tandfen på besök för första gången till Reagatan. Och idag hände det igen. Milian har alltså tappat 2 tänder på 2 dagar. Han är så stolt. Idag var vi även hos tandläkaren och undersökte tänderna (som sitter kvar). Jag tycker så synd om Milian med sina emaljiseringstörningar på tänderna. Han har verkligen haft otur. En tand kommer han troligtvis behöva laga. Det känns så hopplöst med tandborstandet då det inte hjälper mot störningen. Det enda vi kan göra bättre är att undvika småätande och socker. När han var mindre var tandläkaren på oss om vällingen och att det var väldigt viktigt att han borstade tänderna efter han druckit välling. Detta har etsat sig fast hos mig och jag inbillar mig att det är detta som gjort störningen på tänderna. Det kan ju ligga nånting i det för han drack ju faktiskt välling länge. Och det var väldigt sällan han borstade tänderna efter vällingen. Nästan alltid före. Så man känner sig rätt skyldig till detta som föräldrar men enligt tandläkaren är det mest genetiskt. Jag hade många hål i tänderna när jag var liten så kanske att jag också hade en sån störning på mina tänder. Jag kan dock inte minnas att jag hade ont i dom. Han har inte ont i tänderna just nu men får han det så kommer vi att prioriteras snabbt eftersom han är barn. Det känns bra.

Imorgon ska jag träffa Mathilda och lilla Valle som är här från Norge. Happy me. ha en fin fortsättning på veckan! Kram 

(null)




RSS 2.0