Vardagsrna skiljer sig litegrann åt beroende på om barnen är på förskolan eller inte. Måndagar och fredagar är dom lediga och det är nästan dom "skönaste" dagarna enligt mig. Det svåraste och meckigaste för mig/oss är att komma iväg i tid på morgonen. Och då menar jag att barnen ska vara vid grinden på förskolan senast 09 för då går ena gruppen iväg till skogen/lekpark/annan utflykt. Så då vill man inte vara sen. Morgonen börjar alltid med att Nelion vaknar mellan 06-07 ochär hungrig. Den senaste tiden har vi hunnit göra iordning gröt och ibland hunnit äta den också innan stora barnen vaknar. Junelle sover alltid längst. Milian brukade alltid vakna eller vilja bli väckt när Tobias gått till jobbet men den senaste tiden när vi varit hemma så mycket så har kvällarna blivit senaste och dom har sovit längre på morgonen (exemplariska barn).  När Nelion ätit sin portion med gröt gör vi ordning frukosten till resten av familjen. Oftast gröt och smörgås, äggmackor eller ägg. Barnen äter helst yoghurt om dom får välja. Mille älskar att doppa macka i yoghurten. Jag lägger nästan alltid fram kläder kvällen innan så dom kan klä på sig när dom ätit färdigt frukosten. Mille klär alltid på sig själv och Junelle försöker. När tiden blir knapp så hjälper jag henne. Nu när Nelion blivit större så går det lättare att hjälpa dom stora för han orkar hålla sig vaken längre och är inte alltid lila kinkig och grinig på morgonen. När alla ätit frukost gör jag ordning Nelion. Oftast har jag även lagt fram ytterkläderna kvällen innan annars brukar jag görs det ungefär nu så att dom kam hoppa i dom när dom klätt på sig. Och det är egentligen här vi förlorar tid och ofta blir sena iväg. Antingen för att dom sitter kvar och tittar på barnprogram på tv eller helt enkelt att dom inte lyssnar och inte vill hjälpa till. Jag klär alltid på Nelion sist. Det här momentet är nog det som kräver mest tålamod på hela dagen för nu brukar Nelion vara tjurig och "kastar sig". Kan alltså inte sitta själv på golvet så han måste sitta i mitt knä, annars kastar han sig bakåt. Milian klär på sig själv till 80%. Junelle hjälper jag nästan alltid med alla ytterkläder. På förskolan försöker hon på ett helt annat vis. Men för att vi ska hinna iväg så måste jag hjälpa henne. Beroende på vad klockan är så tar vi bilen eller vagnen. Det tar 4-5 min med bilen till förskola och ca 20-25 att gå. Så det beror helt på hur vi ligger i tid. Målet är alltid att gå men det hinner vi knappt 50% av gångerna. Jag har iaf som mål att gå minst en gång om dagen. Eftersom att Nelion skriker i bilen och nu har lärt sig att somna i vagnen så föredrar jag vagnen. Det kämpiga med vagnen är då istället att jag får bära honom när han är vaken för då vägrar han att sitta. Vi är nästan aldrig sena till grinden, har hänt kanske 2 gånger att dom fått vänta på oss någon minut. Det fick vi beröm för på utvecklingssamtalet faktiskt. Att vi har bra rutin och bra ordning. Lämningarna går faktiskt rättså bra nu. De kämpigaste är att barnen är uppdelade i olika grupper och gör olika saker. Så jag behöver dela upp avsluten i två delar. Förstår ni? Jag säger först hejdå på ett ställe och sen hejdå på ett annat. Och här är Nelion övertrött oftast om vi åkt bil eftersom han aldrig somnar i bilen. Vi ska göra upp en bättre och smidigare plan för att det ska gå snabbare vid lämningarna. Men det går iaf mycket bättre känslomässigt. Barnen gråter ibland och vi pratar om det. De är för att dom saknar mig/oss och ingenting annat. Så det är aldrig att dom inte trivs eller inte har kul, så det känns väldigt bra. När vi lämnat barnen har vi alltid aktiviteter. På tisdagar är det babysång och öppna förskolan. På onsdagar brukar det bli handling eller annat som behövs göras, tex träna och på torsdagarna är det mama-fitness. Och mer än en aktivitet per dag hinner man inte. Vi brukar komma hem runt 12 tiden och då ska lunch intas och disk/tvätt fixas. Ibland förbereder vi även middagen redan nu. Jag försöker ofta hinna/orka ta disk och tvätt på kvällen för ATG slippa hålla på med det när jag kan lägga tiden på barnen istället. Men som ni alla vet så orkar man inte alltid det. Ibland är det skönare att surfa runt på nätet, spela nåt spel på telefonen, duscha lääääänge, pyssla med annat eller glo på tv. Så dagarna med bara en bebis hemma är verkligen slappa. Nelion kräver ju full uppmärksamhet och stimulans men det är ingenting att jämföra med när alla barnen är hemma. Nelion hänger väldigt mycket på min arm. Oftast hänger han på mig när vi lagar mat. Han sitter ibland i matställen och grejar medans jag tar diskmaskinen osv. Nu när han kan krypa så vill han utforska mer så stolen är rätt tråkig men det funkar några minuter iaf. Nelion sover oftast unhefär 09.30-11. Sen är han jättetrött redan vid 14 så då brukar vi gå för att hämta på förskolan. Innan det äter han mellis. Lunchen äter han när han vaknar efter första vilan. Påväg till förskolan brukar vi ibland handla eller bara gå väldigt sakta eftersom han sover (detta är ny rutin sedan två veckor tillbaka). Om han somnar precis innan vi kommer fram brukar jag ringa in och be att barnen börjar klä på sig så det går lite smidigare när vi kommer. Det har ALDRIG hänt att Nelion sovit hela vägen fram och tillbaka till förskola. Det slutar alltid med att jag får bära honom en av svängarna. Barnen äter alltid mellis på förskolan då vi hämtar ca 14.45. Vi brukar vara därifrån ca 15.15 och hemma igen strax innan 16. Så när vi kommer hem brukar jag alltid börja med maten medan barnen antingen fortsätter leka ute eller följer med in. Nelion är nu förtiden alltid vaken vid denna tid så han hänger på min arm. Tobias kommer hem från jobbet strax efter 16 och brukar hjälpa till med maten om han kan. Berodde på om han har ont eller inte. Vi äter runt 17 och barnen brukar hjälpa till att duka, plockar av sina egna tallrikar från bordet och hjälper ofta till att laga maten. Milian är även superduktig på att plocka ur diskmaskinen nu. Junelle brukar också hjälpa till men mest för att Mille gör det. Jag tycker att det är viktigt att dom lär dig tidigt att vi är ett team. Alla hjälps åt med allting i en familj. Det är inte meningen att en ska göra allt. Pxh det har dom förstått och är väldigt duktiga tycker jag. Visst att jag får påminna dom hela tiden, men det här väl till. Dom är bara barn. Och tanken är ju inte att dom ska slita ihjäl sig utan att dom ska förstå vad det innebär. Och varför jag inte alltid hinner leka med dom. Att det är många sysslor i ett hushåll som ska göras för att det ska fungera. Jag diskar nästan alltid 2 maskiner om dagen. Försöker hålla ner det till 1 men det går knappt. Dagar som vi är hemma allihopa blir det alltid 2 maskiner. Och minst en tvättmaskin med smutsiga kläder varje dag. Är detta ens klokt? Känns inte så men det är väl antagligen det. Hur ofta tvättar ni? Och diskar? 

En dag när vi allihopa är hemma ser väl inte riktigt ut så. Vi stressar aldrig ut. Eftersom Nelion sover vid 10-tiden så anpassar vi oss och går ut då eller strax innan så han får sova. Dom lediga dagarna är alltid grannpojken också ledig så ofta brukar Mille gå över till honom och leka eller så är vi ute allihopa tillsammans. På måndagarna brukar vi försöka handla. Men sedan Nelion börjat sova så bra i vagnen på förmiddagen (1-2 timmar) så har jag inte velat åka och handla för då får han inte sova ostört. På fredagarna brukar vi gå till

Öppna förskolan och då blir alltid lunchen lite senare och ofta värmer vi rester då. Dagarna när vi är lediga blir det någon enklare lunch, inland inne ibland ute i mat-termos. Jag stoppar alltid ner fingervantar i barnens fickor oavsett väder just för att möjligheten att äta ute ska finnas. Ofta har dom fruktstunden utelmhus på förskolan. Vi går nästan alltid ut två gånger per dag eftersom Nelion alltid sover ute. Ibland är vi bara ute medan han ska somna men ibland stannar vi ute och leker en längre stund. Ofta går vi till skogen/lekparken eller någon mindre utflykt där han kan sova ostört (man är ständigt rädd att han ska vakna när han har sånna sömnproblem). 

Efter middagen på kvällen brukar vi inte hinna så mycket mer än att ta reda på allting och sen bada/tvätta oss. De senaste dagarna har vi gått ut och åkt skridskor på våran nya och härliga is här i trädgården. Annars brukar det vara legobygge, pärlande eller annat pyssel. Vid 18.30 senast äter Nelion gröt och somnat runt 19. Ikväll drack han för första gången en flaska välling så då slapp jag grötmomentet. Annars är det ju mata frukost, lunch, mellis och middag. Det tar rätt mycket tid. Jag glömde skriva längre upp att Nelion nu har börjat äta även färdig burkmat. Förut ratade han dom men nu fungerar det så jag behöver inte laga all mat själv även fast både han och jag föredrar det. Men har jag glömt eller haft dåligt med tid/ork så har han fått en burk istället. Väldigt smidigt faktiskt. Annars brukar vi se till att han får smaka mer och mer på våran mat så att han så småningom kam äta samma. Det blir ju ett himla lagande av olika typer av rätter annars. 

Jag vet inte riktigt vad jag mer ska skriva om. Det är ungefär så våra dagar ser ut. Hur ser era dagar ut? Vad vill ni veta mer? Vill ni ha några tips? Och isf på vad? 

Jag själv har alltid haft som ett litet hjärnspöke att kunna klara mig själv om så skulle behövas. Att vara två om allting ser jag som rena rama lyxen och är givetvis oerhört tacksam för det. Skulle vi inte vara två föräldrar i denna familj skulle vi tex aldrig kunna bo i det här huset här i stan. Men nu kan vi det tack vare att vi är just två föräldrar att dela på den ekonomiska biten.  För mina barns trygghet så är mitt hjärnspöke väldigt viktigt. Jag har min trygghet i mitt arbete. Att veta att det alltid kommer att finnas ett heltidsjobb åt mig som sjuksköterska. Det är för mig väldigt viktigt. Det är inget välbetalt jobb, men tryggt är det.

Junelle är väldigt lik Milian till sättet och har också en fasad som är svår att spräcka till en början. Enligt personalen så spricker fasaden snabbare om lämningen på morgonen går snabbt. Och när den har spruckit är hon en enda stor clown. Hon är rolig, klok, glad, sprallig och har en väldig fantasi. Hon har otroligt bra tålamod. Och en riktig pratkvarn. När jag hörde Tobias berätta allt detta så kände jag sådan lättnad, för det är precis så våran lilla älskade Junelle är. Finns ingen underbarare när hon är i sitt essä. Så mysig och härlig. Så jag är väldigt glad över att hon är så för det är ett tecken på trygghet. Förskolechefen har bara jobbat sedan september men har läst av Junelle så bra hittills. Hon hade även förstått/fått höra hur jobbiga lämningar vi har haft med båda barnen och hur Milian var på ugglan osv. Då fick vi det bekräftat ännu en gång. Det är barn som har dom starkaste banden till föräldrarna som beter sig så och har som svårast att bli lämnade. Men givetvis är alla barn olika men oftast är det på det viset. Sen har det ju såklart med vana att göra också. Är man van att bli  lämnad till annan än föräldrarna så kanske det även är lättare att lämna på förskola. 

Med andra ord så är jag så himla stolt över våran treåring som har klarat detta så himla bra ändå. Att gå från en grupp på fyra barn till att nu vara i större grupp mellan 10-20 barn. Hon är en tuff tjej, det är hon. 

möjligt för oss för att sedan behöva plocka ut lite fler i vår när han har blivit ett. Jag vill såklart skydda min sgi vidare pga vabb, sjukskrivning osv. När vi båda börjar jobba sen så ska vi försöka spara lite mer pengar till barnen och kanske försöka bygga upp ett resekonto igen. Och även spara lite extra till pension. Tobias har jobbat mycket extra nu på slutet för att vi ska klara föräldraledigheten och känna att vi har pengar över om det skulle behövas. Som tex till en tempurmadrass och när bilen går sönder. Så det känns väldigt bra. Just för tillfället är Tobias sjukskriven och jag föräldraledig så därför kommer inkomsten bli väldigt låg nu inför jul. Så då är det också perfekt att kunna använda lite extrapengar. Sen får man heller inte glömma att vi har lån som även ska betalas av samtidigt som detta sparade ska ske. 

Nu har både Junelle och Nelion också fått vattkoppor, på dag 17 efter Milians första. Junelle hade huvudvärk på dagis tydligen och sen när vi hämtade sa hon att hon hade ont på ryggen och i snippan. När vi kom hem och jag kikade så fanns där massa koppor. Så nu väntas några kämpiga dagar gissar jag. 

Junelle har fortfarande inte fått vattkoppor och nu har det ju gått 16 dagar så jag börjar väl misstänka att det inte blir några heller. Så har hon inga prickar imorgonbitti så går båda till förskolan som vanligt. Och imorgon är det utvecklingssamtal på morgonen. Förresten, jag har ju glömt att berätta om mötet vi var på förra veckan angående en pedagogisk omsorg som vi är intresserade av som troligtvis kommer att starta nu till våren. Ni som följt med oss vet att vi har väldigt höga krav på förskola. Det har att göra med att jag själv aldrig behövt gå på förskola men mest pga tidigare erfarenheter och då är dom både negativa och väldigt positivt. Vi vet hur bra man kan ha det om jag säger så. Och hur bra alla små barn borde ha det. Så synd att föräldrar bara accepterar första och närmsta förskolan dom blir erbjudna. Många frågar mig; varför väljer du en förskola 20 minuter bort när du kan välja den som ligger 5 min bort? Där är svaret ganska enkelt men det orkar jag inte gå in på i detalj. Vi trivs så bra på våran förskola. Till våren vet vi dock inte hur det kommer att bli då 2 av 3 dagmammor har slutat och den verksamheten (1-3 år) försvinner kanske? Så framtiden är ganska oviss. Därför känner vi oss väldigt pepp efter detta mötet som vi var på förra veckan. Milian börjar ju i skolan efter sommaren så fram till juni kommer han att gå kvar. Och troligtvis Junelle också. Sen är tanken att Junelle och Nelion ska gå tillsammans och mina önskemål är att dom ska vara tillsammans i en liten barngrupp med blandade åldrar. Så det jag klurar på just nu är hur jag ska göra för att få en (2) plats av tio möjliga. Det kan bli riktigt svårt eftersom jag inte kan söka till Nelion förrän han fyller ett år i mars. Och då vill jag ju inte att han ska börja. Jag hade planerat och räknat ut att han skulle få börja i september/oktober. Och då kommer KU garanterat platserna vara fulla. Visst, han är liten då också men i en liten barngrupp om 10 barn funkar det bra. Alla barn är såklart inte 1-åringar heller. Då hade det varit big No no. Det jag börjat fundera på nu är om jag kan låta honom vara där kanske 2-3 timmar 1 dag i veckan fram till sommaren? Eller att vi tillsammans går dit 1 dag i veckan? Så att det blir som en lång inskolning? Någon som vet om man kan göra så? Eller har något annat bra förslag åt mig? För enligt lag måste man börja inom en månad från datumet man fått plats. Annars blir man av med platsen. 

I veckan har vi verkligen inga planer. Allting hänger på vattkoppor eller ej. Får barnen inga koppor så kommer dom vara på dagis och isf har jag och Nelion massa saker att göra. Vi längtar tillbaka till st per och deras underbara sångstund, vi måste åka och slänga skräp, vinterbona utomhus, kratta löv osv. Vi ska börja förbereda inför julpyntning med ljusslingor osv, hur roligt?! Typ bästa som finns ju. Mamma ska till länsö i helgen och hämta massa vitmossa och granris. Sen helgen efter det ska vi julpynta och julpyssla hela helgen. Sen är det första advent. Jag har redan börjat köpa på mig småsaker till "fia och max paketen. I helgen som kommer är det ju black friday också så jag ska försöka handla så mycket som möjligt av julklapparna då. Hur gör ni? Köper ni för en summa till barnen eller köper ni x antal? 

Idag har vi firat med familjen bara. Det blev faktiskt för en gångs skull en rättså lugn dag. Tur var väl det med tanke på hur Tobias mår. Mamma sov här till idag så hon hjälpte mig att förbereda all tacos imorse så jag kunde fokusera på barnen. Milian hade önskar sig kläder och lego så det köpte vi till honom sen valde vi att bara köpa inredning till hans "nya" rum. Sängen var en förskottspresent. Han fick idag en sänglampa, väggkrokar, förvaringsbubblor till väggen, en förvaringssäck, två burkar att ha på skrivbordet, en "my favorite things" låda med nycklar till (jag ska ha en nyckel och han ska ha en, haha), en matta och ett skrivbordsunderlägg. Så nu har han ett "nytt" rum och han blev så nöjd. Det som saknas i rummet nu är en tak-plafond. Och eventuellt några lego-förvaringslådor till för alla lådor är verkligen proppfulla. 

Vet ni vad? Milian har säkert fått 6-7 kartonger med lego sedan igår och har redan byggt ihop ALLA nästintill själv. Han har blivit sjukt duktig verkligen. Förra året fick vi hjälpa honom med allt. Nu kan han nästan helt själv. Han fick även massa andra roliga saker som pyssel, spel, målarböcker, innebandyklubba, innebandyglasögon, Pokémonkort med samlarbok och klippkort på busfabriken. Sen har även morfar fixat tre biljetter till paw patrol i mars. Så vi får se vem och mig och Tobias som går med barnen. Superroligt verkligen så jag hoppas att det blir jag, haha. Vi har alltså en väldigt nöjd 5-åring här hemma idsg som somnade väldigt fort ikväll. Imorgon förmiddag ska han på första innebandytträningen och sen bjuds det på farsdagsmiddag i björklinge, lyx!