Gräsmatta
Äntligen är gräsmattan på plats. Nu ska den vattnas och växa fast i jorden innan vi får använda den. Det var sjukt roligt att rulla och gick väldigt smidigt.
Midsommar
Årets kanske bästa helg är nu slut och ingen är nog nöjdare än jag. I fredags packade vi oss iväg mot Björklinge på förmiddagen för att lämna packning och bil. Efter lunch tog vi bussen vidare mot Tierp och Vallby för Berlin-träff. Hela tjocka släkten Berlin var samlade och festfixarna hade verkligen gjort ett kanonjobb. Det var verkligen ett riktigt traditionellt midsommarfirande. Riktigt god mat, fiskedamm för barnen, ponnyridning, dans kring stången, tävlingar, badning mm. Väldigt barnvänligt för alla dessa barn som nu finns i släkten. Barnen somnade i runt 19-tiden och sov till ca 20.30. När jag insåg att dom inte tänkte somna om så kände jag att det var dags att runda av. Så vi tog bussen hem igen 22. Barnen somnade igen runt 23.30 och sov sedan till 08.30 dagen efter. En perfekt midsommarafton!
Midsommardagen började alltså med sovmorgon. Efter frukosten gjorde vi oss ordning för traktorkortege och karusellåkning på Björkis. Det enda jag saknade på midsommarafton var traktorkortegen. Det hör lixom till traditionen. Så därför var vi såklart redo att hoppa på traktorn när kortegen ändå stannade utanför mamma och pappa. Och det var såååå mysigt. Milian var riktigt nöjd och Junelle skrattade hela vägen. Väl nere vid Björkis märktes det att det var riktigt varmt ute. 28 grader och stekande sol! Wow! Första midsommardagen på väldigt länge med värme. Vi åkte bilbanan om och om igen innan Tobias och Milian åkte vidare till länsö där Milian skulle vara med mormor och morfar över natten. Jag och Junelle stannade och kollade på dragkampen. Även detta är en tradition som bara inte får missas! Det var lite för varmt för Junelle i skuggan så vi blev inte långvariga. Vi var färdigombytta för fest så vi var bara hem och hämtade lite saker innan vi gick vidare till Jenny och Filip. Som vanligt är detta en underbar dag för mig. Jag får träffa alla mina FANTASTISKA vänner som jag verkligen avgudar varenda en. Hur fasen hade jag sådan tur att få ha så många kloka människor som nära vänner? Och inte nog med det så är dom respektive minst lika bra! Iaf så hade festfixarna denna dag ordnat en grym fest som var ovanligt trevlig och hyfsat lugn i jämförelse med tidigare år. Inga pinsamheter och inga snefyllor. Junelle var väldigt gnällig så jag gick hem med henne runt 19-tiden. Ida och Gustav hade lovat att vara barnvakter medans vi fortsatte ha trevligt på festen. Junelle somnade 19.30 och, hör och häpna, så sov hon HELA natten? Vad är oddsen för detta lixom? När vi kom hem runt 3-tiden så gav jag henne en flaska ersättning bara för att slippa bli väckt och gå ner och värma. Den drack hon upp utan problem i sömnen. Jag tror även att hon hade klarat sig utan den. Klockan 06.30 gick vi upp. Då hade jag sovit 3 timmar. Klockrent. Efter frukosten gick vi iväg och hjälpte Jenny med städningen. Sen somnade vi båda i soffan kl 9 och sov till 11. Underbart!
Det enda minuset med denna helg var att Milian sov borta och jag saknade honom. Annars var det en riktigt oslagbar midsommarhelg!
Bryter ihop snart
Nu är jag nära brytningsgränsen. När satan ska dom här vidriga blåsorna försvinna ur munnen på min lilla plutt? Jag lider så med honom. Igår och idag har det max gått 5 minuter utan gråt. Han har så himla ont och vägrar ta Ipren och salva i munnen. Det värsta av allt har ändå varit tandborstningen. Han som har klagat över en tand redan innan det här :( Skapligt misslyckad man känner sig just nu. Jag skulle haft bättre koll på vad han gjorde då när han drack i flaskan. Iofs trodde vi att det var vattkoppor men tro ska jag aldrig mera göra. Usch vad jobbigt det här är. Imorgon går vi in på 5 dagen med blåsorna. Febern har iaf varit borta sedan igår så det går åt rätt håll. Hoppas verkligen han är bra till på fredag när det är midsommarafton och allt.
Den här cykeln fyndade jag idag på jollyrooms rea! Hoppas att den kommer senast torsdag så jag kan överraska min lilla kämpe när han blivit piggare.
Fyndade även den här till min stora förtjusning! Galet ju :D Så lycklig och längtar sååå till jag får använda den. Nu behöver vi "bara" en stabil och rejäl cykel som orkar dra den och en cykelhjälm till lillan.
Fyndade även den här till min stora förtjusning! Galet ju :D Så lycklig och längtar sååå till jag får använda den. Nu behöver vi "bara" en stabil och rejäl cykel som orkar dra den och en cykelhjälm till lillan.
Ajajaj
Nu börjar det lätta litegrann i brösten efter 3 nätter och 4 dagar utan amning. Igår och i förrgår var jag som en tickande bomb. Högra bröstet sprutade så fort jag nuddade det. Och smärtan var nästan lika hemsk som vid mjölkstockning. Men nu känns det bättre. Jag har verkligen försökt att undvika att pumpa ur för nu vill jag ju bli sv med mjölken. Men var tvungen att pumpa ut en hel del igår. Jag som alltid har haft dåligt med mjölk fick ihop en hel flaska! Aja, nu är det snart avslutat. Amningen är snart ett minne. Som jag kommer njuta av att tänka på ändå tills det blir dags igen (kanske?). Jag är verkligen glad att jag kämpade nig igenom de första månaderna för det är verkligen fantastiskt att kunna ge sitt barn detta. Även fast jag fått världens mammigaste unge. Men det är sååå värt. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna sluta men nu är det gjort.
Inatt sov Junelle 20-06.20 för första gången. Redan 07 somnade hon om igen och vaknade kl 10. Även Milian vaknade då så idag är jag utvilad. Jag har inte sovit till 10 en enda gång sedan jag blev mamma. Så idag blev det lite brunch när vi gick upp :)
Milian har fortfarande hela munnen full av blåsor. Och på rumpan. Han gar feber som inte vill ge sig. Vi är inne på tredje dagen nu. Hoppas verkligen den ger sig idag för han är så himla dålig. Han vill bara sova hela tiden. Som tur är så är han otroligt duktig vatten. Han äter faktiskt litegrann också till skillnad från förra gången. Lilla älsklingen. Men blåsorna i munnen är mycket värre den här gången. Tycker så synd om honom :(
Höstblåsor
Så var höstblosorna här och hälsar på igen. Och även denna gång är det Milian som drabbas. Grannpojkarna har också haft det och tydligen så hade Milian druckit ur samma flaska som dom nu i veckan. Så det är garanterat dagisbaciller. Men vi är glada att det kom nu i helgen istället för nästa helg. Stackars Milian har varit trött och hängig hela dagen. Hels veckan har han varit gnällig och jag har trott att han är understimulerad eller bara har haft tråkigt. Men det kan säkert hänga ihop med detta för grannpojkarna var likadana. Milian somnade på soffan efter lunch idag och när han vaknade sa han att det gjorde ont i munnen. Då såg jag blåsorna. Nu sover han igen efter att vi varit ute i regnen och rastat oss litegrann. Jag kan inte minnas när han senast somnade med tre timmar emellan sist. Han var väldigt varm så jag ska nig ge honom en alvedon.
Lillskruttan somnade också precis. Nattningen gick verkligen super idag. Hon bökade med flaskan och hade sig i ca 10 minuter men sen la hon sig snällt bredvid mig i sängen och sög i sig hela flaskan. Och somnade på dirren. Helt otroligt. Kanske att hon redan har fattat galoppen. För det var inget bråk idag heller. Jag är så tacksam för det. Natten som var gick också bra. Hon sov till 02.30 och då tog jag med henne ut i vardagsrummet för jag misstänkte att hon skulle väcka Milian. Men hon somnade otroligt nog om i min famn på vägen till soffan. Sen bökade hon fram och tillbaka ett x antal gånger mellan 03-06 men jag höll mig vaken och ställde mig upp och vaggade henne innan hon hann vakna och bli ledsen. Så vi klarade oss väldigt bra tycker jag. Dessvärre har det varit idag under dagen. Hon har kämpat en hel del för att få bröstet men jag har tagit henne i bärselet istället så att hon ändå får närhet och känner trygghet. Annars blir det nog lätt att hon känner sig övergiven. Jag känner iaf att jag överger henne på något vis. Att jag struntar i hennes behov. Om ni förstår vad jag menar. Jag känner mig iaf otroligt hemsk men också stark. Jag trodde att det skulle kännas jobbigare än vad det blev/är. Vi har nog några dagar kvar av detta kämpiga och jag gråter lite varje gång jag tänker på det. Jag vill ju egentligen inte att den här underbara tiden ska vara slut. Men det är den och nu väntar nya underbara tider. Allting är underbart med barnen. Men på olika vis. Nu håller vi tummarna att den extrema mammigheten ger med sig litegrann så att jag kan få lite andrum. 4 juli ska jag på konsert i Sthlm med mina systrar och den 23 juli ska vi på bröllop. Då det vore skönt om hon är mindre mammig tills dess. Även fast jag älskar att mina barn är/har varit mammiga. Det är ju det finaste tecknet på trygghet. Men jag känner nu att jag behöver några kvällar i sommar att bara få vara Emelie. Att inte behöva vara mamma Emelie. Det behöver jag verkligen nu. Jag hoppas innerligt att jag kan få vara det nästa lördag också. Men det problemet är inte löst än.
Tobias är på svensexa och har varit borta hela dagen. Han var väldigt oplanerad och kom iväg sent imorse. Vädret gjorde honom inte särskilt sugen på att sticka iväg plus att Milian var hängig. Men jag fick honom på andra tankar. Det hade kunnat vara hans egen svensexa. Och det är mycket planering runt en svensexa. Sjukt taskigt att dra sig ur samma dag då. Jag vet hur sånt känns så jag skulle aldrig själv göra så. Han är där nu och har haft roligt så han är nog glad att han åkte :)
Nu ska jag laga mat, ta undan disken, plocka undan och eventuellt städa om jag orkar. Imorgon ska vi på kalas hos Tora som fyller två år :)
Dag 3
Ikväll är vi inne på dag 3 i amningsavslutningsprocessen. I onsdags tog det oss ca 2,5 timme att natta prinsessan. Då började jag med att vagga henne i selen i ca 1 timme men då var hon inte tillräckligt trött. Vi tog oss till sängen och drack en flaska ersättning och en flaska välling. Efter att hon hade satt sig upp i sängen och skrattat ca 100 gånger tog jag henne och vaggade. I cirka 30 minuter sen sov hon. Igår skippade vi selen och efter vällingen tog det bara 30 minuter tills hon somnade. Idag var hon otroligt trött när vi startade läggningen vid 21 tiden. Hon drack en hel flaska välling stötvis och accepterade flaskan helt utan problem. Och det bästa av allt var att hon inte ens letade efter bröstet som dom två senaste kvällarna. Nu ska vi bara försöka orka oss genom nätterna. Förhoppningsvis sover hon bättre nu så vi slipper vara vakna halva nätterna och vagga. Natten som var vaknade hon bara en gång så det känns ju lovande. Det jobbigaste i hela den här processen är att vi alla sover i samma rum och stör varandra. Så inatt sover jag och Junelle i soffan/myspölen när hon vaknar så vi inte riskerar att väcka Milian. Godnatt.
Såhär ser det ut efter att vi kört några svängar med jordfräsen. Nästa måndag kommer gräsmattan!
Att resa med barn
Okej. Nu är jag och hela familjen en erfarenhet rikare. En utlandssemester. Vi kom precis hem från en vecka på Halkidiki i Grekland. Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp det här inlägget för att det inte ska bli rörigt. Det kommer nog bli rörigt oavsett.
Resan startade bra och det gick otroligt bra att checka in bagagen och det var såååå smidigt med airshell. Vi hämtade ut väskan i en lucka och packade bara in vagnen i den helt utan problem. Så värt 169 kr! Flygresan gick superbra, båda barnen somnade innan start och sov 1,5 timme vardera. Väl framme i Grekland gick det väldigt smidigt på flygplatsen. Vagnen kom med och vi lånade en rullstol till farmor. Alla fick sina väskor. Bussresan till hotellet gick helt okej men barnen började ledsna då. Men mamma och jag försökte hålla igång med sånger hela vägen (50 min). Väl framme på hotellet bjöds vi på bubbel och fascinerades av vilket otroligt fint hotell vi kommit till. Sen kom det negativa och jag blev faktiskt väldigt irriterad. Vi fick ett rum på andra våningen (högst upp) utan hiss med tre trappor upp! Dom tyckte att vi fick skylla oss själva som inte hade talat om att vi skulle ha barnvagn med oss. Vi kunde byta rum men det rummet dom erbjöd var mycket sämre och längre bort från de andra. Det slutade med att vi hade kvar rummet på andra våningen och fick släpa vagnen upp och ner. Jag förstår fortfarande inte hur man kan placera en barnfamilj med två barn under 3 år på andra våningen? Vilken familj åker på semester utan barnvagn med två små barn? Förutom detta så var hotellet toppen. All inklusive. God mat och god dryck. Till och med drinkarna var goda. I alla fall dom jag smakade var okej. Ölen kunde man få på flaska och det fanns även coca Cola på flaska att beställa. Glass fick man också äta hur mycket man ville av. Men den var ingen höjdare enligt mig. Så tummen upp för mat och dryck på hotellet. Junelle åt mycket frukt och fick smaka de mesta av våran mat (gick inte att undvika även fast jag försökte). Annars fungerade det toppen med Sempers nya matpurer i klämpåse. Jag bad bara om varmt vatten i en kopp så ställde jag maten i den medans vi hämtade mat till oss själva på buffén. Jag lärde mig mot slutet av veckan att jag skulle hälla upp maten i en skål för hon trodde annars att det var frukt i klämmisen Och då ville hon inte äta. Hon åt päron som aldrig förr! Jag tror säkert att hon klämde i sig 10-15 päron under veckan. Och ett antal apelsiner. Hon älskar verkligen att få sitta och äta själv nu. Så roligt att se. Milian åt också hyfsat bra hela veckan men hade många gånger svårt att sitta still.
Vädret var dåligt de första 2 dafarna. Första dagen var vi bara på hotellet och checkade läget. Några gymmade och andra tog massage på spat. Andra dagen åkte vi iväg på en marknad som låg 15 min bort med taxi. En ganska stor marknad med mycket skräp och lite krimskrams. En och annan fin sak fanns också. Väldigt mycket frukt och grönt. Jag köpte ett par träningstights och ett träningslinne. När vi kom hem från marknads sken solen för första gången. Då passade vi på att bada. Adam följde inte med på marknaden för han hade blivit matförgiftad och låg hemma och spydde. Det gjorde Sofie och Pia också sen hela kvällen och natten. Hela dagen hade pappa mått dåligt men spydde aldrig. Dagen därpå mådde Ida jättedåligt och dagen därpå Gustav. Junelle kräktes hela natten till fredagen. Tobias låg en halv dag och hade ont i magen men kräktes aldrig. Det var bara jag, mamma, Camilla, Lasse, Farmor och Milian som klarades oss helt från skiten. Hotellet försökte lura oss att det var någonting som gick på hotellet och som även gick på grannhotellet. Dom skickade med tabletter som tog bort illamåendekänslan och sa att man inte smittade vidare om man hade tagit en tablett. Det tyckte jag var riktigt roligt.
Innan vi åkte på resan tjatades det en hel del om att det skulle bli så otroligt skönt för oss att komma ner och få koppla av. Speciellt för Tobias som har jobbat arslet av sig den senaste tiden. Jag och Tobias visste ju att det inte skulle bli så mycket till avkoppling eftersom vi hade 2 småbarn med oss. Men faktiskt så blev det ingen avkoppling alls. Vi hann knappt med att bada tillsammans i havet, bara vi två. Det hände två gånger på hela resan att vi kunde ligga ner på varsin solstol och prata med varandra. Tobias har varit med Milian nästan hela tiden och jag har varit mestadels med Junelle. Jag trodde verkligen att mammigheten skulle släppa den här veckan eftersom det var så många runtom henne som kunde passa henne. Men det blev tvärtom. På dagarna var det bara fokus på att sola och noll på barnen. Det lät ofta "jag kan bada med Milian en stund om du vill lägga dig och sola". Typ. Jag blev lite ledsen varje gång jag hörde det. Det kändes så trist att man inte ville leka och hitta på roliga saker med Milian för hans skull och för att han skulle få en rolig resa. Utan för att vi skulle få sola. Junelle började gråta i stort sett varje gång någon försökte ta henne. För att hon såg mig. Det var ingen som försökte ta med henne på någonting annat utan mig. Hon var max 10 meter från mig hela resan. Så det kändes lite tråkigt att hennes relation till de närmaste i familjen inte stärktes särskilt mycket när chansen verkligen fanns. En annan sak som jag tycker är/var väldigt tråkig var att knappt någon var med Milian i lekparken eller på mini-cluben en enda gång.
Att vi kom iväg på den här resan var våran kära farmors förtjänst. Hon bjöd oss alla på en underbar semestervecka! Vissa uppskattade nog resan mer än andra. Mina barns första resa och gammalfarmors sista. Det är ett väldigt fint minne. Vissa i sällskapet hjälpte inte ens till att dra henne i rullstolen en enda gång och andra lämnade henne själv vid frukosten bara för att få så mycket soltid som möjligt. Medans andra drog rullstolen med ära som tack. Jag har just nu dåligt samvete över hur lite jag själv hjälpte till med rullstolen men då hade vi ändå en barnvagn (och alla dess tillbehör) och två barn att tänka på. Vissa i sällskapet hade bara sig själv (och sin telefon) att tänka på men drog ändå inte rullstolen. Jag blir så ledsen när jag tänker på det.
Innan den här resan hade jag tänkt att sluta amma. Såhär i efterhand är jag sååå glad att jag inte hade gjort det. Dagen efter att Junelle hade kräkts så drack hon inget vatten alls. Hon vägrade. Det var varmt ute. Då var amningen min räddning. På planet hem hade jag aldrig fått henne att sova om det inte var för amningen. Hon somnade några kvällar i bärselen men vaknade efter någon timme och blev förtvivlad om hon inte fick tutten. Så det måste vi jobba på nu när vi kommit hem. Överlag så gick det annars väldigt bra att få barnen att sova i vagnen på kvällarna.
Hemresan gick otroligt smidigt och bra även fast vi blev drabbade av SAS-strejken. Vi fick flyga 3 timmar tidigare än planerat med ett annat flyg. Och mellanlanda i Bratislava. Men det gick också bra. Junelle sov halva resan hem.
Sammanfattningsvis så var det en härlig och mysig resa på ett toppenhotell! Vi fick sovmorgon varje dag till 8-9 tiden och slapp allt som har med hushåll att göra. Junelle var på toppenhumör varje dag (tom efter kräknatten) och Milian var mestadels glad också. Jag tror och hoppas att barnen har fått med sig väldigt fina minnen från den här veckan, För det har iaf jag och Tobias :)
Jag tänker inte lägga upp en massa bilder här för det finns så många. På Facebook finns ett album som jag hänvisar till. Godnatt
