Resan startade bra och det gick otroligt bra att checka in bagagen och det var såååå smidigt med airshell. Vi hämtade ut väskan i en lucka och packade bara in vagnen i den helt utan problem. Så värt 169 kr! Flygresan gick superbra, båda barnen somnade innan start och sov 1,5 timme vardera. Väl framme i Grekland gick det väldigt smidigt på flygplatsen. Vagnen kom med och vi lånade en rullstol till farmor. Alla fick sina väskor. Bussresan till hotellet gick helt okej men barnen började ledsna då. Men mamma och jag försökte hålla igång med sånger hela vägen (50 min). Väl framme på hotellet bjöds vi på bubbel och fascinerades av vilket otroligt fint hotell vi kommit till. Sen kom det negativa och jag blev faktiskt väldigt irriterad. Vi fick ett rum på andra våningen (högst upp) utan hiss med tre trappor upp! Dom tyckte att vi fick skylla oss själva som inte hade talat om att vi skulle ha barnvagn med oss. Vi kunde byta rum men det rummet dom erbjöd var mycket sämre och längre bort från de andra. Det slutade med att vi hade kvar rummet på andra våningen och fick släpa vagnen upp och ner. Jag förstår fortfarande inte hur man kan placera en barnfamilj med två barn under 3 år på andra våningen? Vilken familj åker på semester utan barnvagn med två små barn? Förutom detta så var hotellet toppen. All inklusive. God mat och god dryck. Till och med drinkarna var goda. I alla fall dom jag smakade var okej. Ölen kunde man få på flaska och det fanns även coca Cola på flaska att beställa. Glass fick man också äta hur mycket man ville av. Men den var ingen höjdare enligt mig. Så tummen upp för mat och dryck på hotellet. Junelle åt mycket frukt och fick smaka de mesta av våran mat (gick inte att undvika även fast jag försökte). Annars fungerade det toppen med Sempers nya matpurer i klämpåse. Jag bad bara om varmt vatten i en kopp så ställde jag maten i den medans vi hämtade mat till oss själva på buffén. Jag lärde mig mot slutet av veckan att jag skulle hälla upp maten i en skål för hon trodde annars att det var frukt i klämmisen Och då ville hon inte äta. Hon åt päron som aldrig förr! Jag tror säkert att hon klämde i sig 10-15 päron under veckan. Och ett antal apelsiner. Hon älskar verkligen att få sitta och äta själv nu. Så roligt att se. Milian åt också hyfsat bra hela veckan men hade många gånger svårt att sitta still. 

Vädret var dåligt de första 2 dafarna. Första dagen var vi bara på hotellet och checkade läget. Några gymmade och andra tog massage på spat. Andra dagen åkte vi iväg på en marknad som låg 15 min bort med taxi. En ganska stor marknad med mycket skräp och lite krimskrams. En och annan fin sak fanns också. Väldigt mycket frukt och grönt. Jag köpte ett par träningstights och ett träningslinne. När vi kom hem från marknads sken solen för första gången. Då passade vi på att bada. Adam följde inte med på marknaden för han hade blivit matförgiftad och låg hemma och spydde. Det gjorde Sofie och Pia också sen hela kvällen och natten. Hela dagen hade pappa mått dåligt men spydde aldrig. Dagen därpå mådde Ida jättedåligt och dagen därpå Gustav. Junelle kräktes hela natten till fredagen. Tobias låg en halv dag och hade ont i magen men kräktes aldrig. Det var bara jag, mamma, Camilla, Lasse, Farmor och Milian som klarades oss helt från skiten. Hotellet försökte lura oss att det var någonting som gick på hotellet och som även gick på grannhotellet. Dom skickade med tabletter som tog bort illamåendekänslan och sa att man inte smittade vidare om man hade tagit en tablett. Det tyckte jag var riktigt roligt. 

Innan vi åkte på resan tjatades det en hel del om att det skulle bli så otroligt skönt för oss att komma ner och få koppla av. Speciellt för Tobias som har jobbat arslet av sig den senaste tiden. Jag och Tobias visste ju att det inte skulle bli så mycket till avkoppling eftersom vi hade 2 småbarn med oss. Men faktiskt så blev det ingen avkoppling alls. Vi hann knappt med att bada tillsammans i havet, bara vi två. Det hände två gånger på hela resan att vi kunde ligga ner på varsin solstol och prata med varandra. Tobias har varit med Milian nästan hela tiden och jag har varit mestadels med Junelle. Jag trodde verkligen att mammigheten skulle släppa den här veckan eftersom det var så många runtom henne som kunde passa henne. Men det blev tvärtom. På dagarna var det bara fokus på att sola och noll på barnen. Det lät ofta "jag kan bada med Milian en stund om du vill lägga dig och sola". Typ. Jag blev lite ledsen varje gång jag hörde det. Det kändes så trist att man inte ville leka och hitta på roliga saker med Milian för hans skull och för att han skulle få en rolig resa. Utan för att vi skulle få sola. Junelle började gråta i stort sett varje gång någon försökte ta henne. För att hon såg mig. Det var ingen som försökte ta med henne på någonting annat utan mig. Hon var max 10 meter från mig hela resan. Så det kändes lite tråkigt att hennes relation till de närmaste i familjen inte stärktes särskilt mycket när chansen verkligen fanns. En annan sak som jag tycker är/var väldigt tråkig var att knappt någon var med Milian i lekparken eller på mini-cluben en enda gång. 

Att vi kom iväg på den här resan var våran kära farmors förtjänst. Hon bjöd oss alla på en underbar semestervecka! Vissa uppskattade nog resan mer än andra. Mina barns första resa och gammalfarmors sista. Det är ett väldigt fint minne. Vissa i sällskapet hjälpte inte ens till att dra henne i rullstolen en enda gång och andra lämnade henne själv vid frukosten bara för att få så mycket soltid som möjligt. Medans andra drog rullstolen med ära som tack. Jag har just nu dåligt samvete över hur lite jag själv hjälpte till med rullstolen men då hade vi ändå en barnvagn (och alla dess tillbehör) och två barn att tänka på. Vissa i sällskapet hade bara sig själv (och sin telefon) att tänka på men drog ändå inte rullstolen. Jag blir så ledsen när jag tänker på det. 

Innan den här resan hade jag tänkt att sluta amma. Såhär i efterhand är jag sååå glad att jag inte hade gjort det. Dagen efter att Junelle hade kräkts så drack hon inget vatten alls. Hon vägrade. Det var varmt ute. Då var amningen min räddning. På planet hem hade jag aldrig fått henne att sova om det inte var för amningen. Hon somnade några kvällar i bärselen men vaknade efter någon timme och blev förtvivlad om hon inte fick tutten. Så det måste vi jobba på nu när vi kommit hem. Överlag så gick det annars väldigt bra att få barnen att sova i vagnen på kvällarna. 

Hemresan gick otroligt smidigt och bra även fast vi blev drabbade av SAS-strejken. Vi fick flyga 3 timmar tidigare än planerat med ett annat flyg. Och mellanlanda i Bratislava. Men det gick också bra. Junelle sov halva resan hem. 

Sammanfattningsvis så var det en härlig och mysig resa på ett toppenhotell! Vi fick sovmorgon varje dag till 8-9 tiden och slapp allt som har med hushåll att göra. Junelle var på toppenhumör varje dag (tom efter kräknatten) och Milian var mestadels glad också. Jag tror och hoppas att barnen har fått med sig väldigt fina minnen från den här veckan, För det har iaf jag och Tobias :)

Jag tänker inte lägga upp en massa bilder här för det finns så många. På Facebook finns ett album som jag hänvisar till. Godnatt