Uppdatering

Senaste veckan har varit tuff. Tobias har kommit upp ur sängen men kan fortfarande knappt gå mer än 2-3 minuter innan det för för ont i benet/foten. På tisdag ska han på magnetröntgen så då får vi se vad det är som ställer till det. Önskar bara att jag kunde trolla bort smärtan för honom. Tycker så synd om honom. Men han är väldigt tålig och kämpar på ändå.

Imorgon är det en vecka sedan vi slutade amma och det har gått förvånansvärt bra ändå. Första 3 nätterna vaknade mini 3-4 gånger och accepterade då flaskan med välling i istället för bröstet. Helst vill jag inte att han ska dricka så mycket välling på natten men som det ser ut idag så orkar jag inte ta den fighten just nu. Jag skjuter upp det problemet ett tag. De senaste 3 nätterna har mini vaknat bara två (!!!) gånger och somnat om direkt till flaskan. Dessutom har han vaknat vid 05 och sedan somnat om igen! Igår till 09 och imorse till 08. Väldigt skönt såhär på jullovet men nästa vecka ska vi ju tillbaka till rutinerna igen så då får han gärna vakna tidigare. Det jobbigaste med att sluta amma har helt klart varit läggningarna. Innan tyckte jag att det var rätt mysigt att få gå upp och lägga oss, bara han och jag. Han somnade oftast inom 20 min vid bröstet men det tog oftast minst en halvtimme innan jag kunde lämna honom och gå ner igen. Nu tar läggningen minst 45 min och han är tokig. Han "letar" inte efter bröstet som jag var orolig för utan han kastar sig och skriker för han är så trött och har så svårt att komma till ro. Så istället för en mysig stund så har det blivit till rena rama matchen. Han har somnat tillslut på mitt bröst. Dom första två kvällarna somnade han i sjal/bärsele. Innan vi slutade amma kunde han vakna 3-4 gånger mellan 19-23 och där har det blivit stor skillnad nu. Han har hittills inte vaknat en enda gång någon av kvällarna innan jag har gått och lagt mig. Jag hoppas att detta fortsätter så att jag åtminstone kan ta mig iväg och handla på kvällstid. Idag är första dagen som brösten inte gör ont. Herregud vilken smärta det är att sluta amma. Som tur var så hade jag ju knappt någon mjölk i ena bröstet så det var mycket värre på ena. Nu har mjölken börjat sina för det gör inte ont längre. Lite sorgligt är det ju men jag kände att jag verkligen behövde få sova när jag ska orka ta hand om hela hushållet själv... 

Ronja (med ekonomisk hjälp från svärfar och Marie) har lagat massa mat åt oss så vi har haft hela veckan och har några dagar till. Så himla snällt och uppskattat. Sånt som tar mig flera timmar varje dag med alla tre barnen hemma. Vi är så tacksamma och vet inte riktigt hur vi ska tacka för detta. Förhoppningvis kan vi hjälpa dom på något vis framöver. Det är så fint när andra människor lägger ner sin egna dyrbara tid på att hjälpa andra. Ronja måste ha stått flera timmar och säkert långt in på natten och lagat dessa 6 olika rätter till oss. Hur fint är inte detta när man själv ha två småbarn att ta hand om som dessutom inte heller sover på kvällarna/nätterna? Den tacksamheten vi känner förstår bara en småbarnsförälder själv.  

Idag har vi haft besök av Matilda, Alma, Ronja, Tomas och barnen. Vi lekte massor och käkade lite lunch. Jag har lite dåligt samvete över att jag inte hade fixat något fika eller någon vidare lunch men jag har så svårt att komma iväg till affären. Igår fick vi hemleverans från mat.se och då köpte jag bara det som verkligen fattades. Imorgon måste jag ta mig iväg och handla för nu börjar det bli tomt i kylskåpet igen. Galet vad fort det blir tomt med tre barn här hemma! Ikväll var vi i björklinge hos mamma och pappa på tacos innan vi begav oss till ishallen för skridakodisco. Jag blev väldigt skeptisk till en början för det var mycket folk, hög volym och typ kaos där man skulle "byta om". Eller åtminstone där vi var. Mamma var med för att passa Nelion medan jag, barnen och pappa skulle åka. Men Nelion blev antagligen rädd för han var jätteledsen hela tiden. Så han ville vara hos mig. Det slutade med att jag tog på Nelion hjälmen så fick han åka med han också, haha. Han på ena armen och Junelle i andra handen. Men som tur var vågade Junelle åka själv sen så det gick väldigt bra ändå. Och Mille överraskade ordentligt. Han åkte för fullt hela tiden. Sååå roligt. Så på söndag ska mamma följa med oss till studenternas så dom får åka lite mera. Förhoppningvis kan jag vara med och åka utan Nelion på armen då. 
Nu ska jag sova lite innan mini vaknar för välling. Godnatt 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback