Stolt

Jag förvånas verkligen varje dag av barnen. Just nu framförallt Junelle. Hon har en sån extrem vilja att klara av saker och ting själv. Hon vill helst kunna allting själv. För några månader sedan slutade hon med blöja helt. Alltså nattetid. Hon har därefter endast kissat i sängen 2 gånger. Och vet ni varför? Jo, hon går upp och kissar. Hon vaknar och tassar upp och kissar! Oftast vill hon att vi ska följa med för att det är lite mörkt. Givetvis tänder jag alltid lampan inne på toaletten men hon tycker ändå att det är lite mörkt i hallen. Bortsett från natten så går hon på toaletten helt själv. Det enda hon behöver hjälp med är att torka sig när hon bajsat. Och det är ju inte konstigt för det lärde sig Mille rätt nyligen. Och dessutom hjälper jag gärna till med det så länge det bara går. Självklart ska dom kunna det när dom börjar skolan för då hinner inte förskoleläraren med alla barnen på samma vis. Men dit är det ju över 2 år för henne och drygt ett halvår för Mille (what?!).  Jag vill även tydliggöra att jag inte försökt lära henne detta utan hon har lärt sig själv. Duktiga tjejen! 

Hon är även grym på att pyssla och att tex bygga pärlplattor. Hon bygger pärlplattor som knappt en 5-åring klarar av. Och tacka vet jag tålamodet. Hon kan sitta i timmar och pyssla. I julklapp fick barnen 5 olika spel. Dom flesta spelen är från 5 eller 6 år men hon klarar av dom plättlätt. En annan sak som imponerar mig när det gäller henne är hur hon anpassar sig i lek i grupp om flera. Oftast leker hon med de större grabbarna och har inga som helst problem med att hänga på. Så himla duktig. Hon lärde sig att åka skridskor utan stöd på bara några få träningstillfällen, hon lärde sig att ta sig ner i barnbacken själv efter fem dagar i fjällen och hon drar upp pulkan/snowracern själv för backen när vi ska åka här ute. Det som kanske imponerade mig allra mest var att både hon och Milian åkte på kalas förra söndagen alldeles själva. Detta trodde jag aldrig skulle hända. Men det gjorde det och gick hur bra som helst. 

Mest beror nog detta på att hon har en storebror som hon vill göra lika. Men jag är ganska så säkert på att hon har lärt sig mycket av detta för att hennes lillebror har varit/är otroligt tidskrävande. Mycket mer än vad vi hade kunnat ana (vi ska inte ens tala om denna fas eller vad det nu är). Men som sagt, jag är otroligt stolt över hur en liten flicka på 3,5 år klarar av så pass mycket saker. Älskade små underbara liv. 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback