Jag är så oroligt stolt över våran stora kille. Häromdagen var Tobias på utvecklingssamtal inför Milians förskoleklassstart. Jag säger bara wow! Tobias var alldeles tårögd när han gick därifrån. Milian fick så otroligt mycket beröm. Dom hade ingenting negativt att ta upp om honom, så himla stolt. Det enda som kan ses som negativt när han börjar förskoleklass är hans sätt att vara i större grupp. Han tar inte för sig, han blir tillbakadragen och tyst. Han vill tex inte alls att någon ska sjunga för honom när han fyller år, det är han väldigt noga med. Sånt tycker han är pest och pina. Han har också svårt för förändringar och behöver kontinutiet. I tisdag när jag lämnade på förskolan efter nästintill 3 veckor hemma så bröt han ihop totalt och ville absolut inte vara på förskolan den dagen. Det gick väldigt snabbt över och sen har det gått bra resten av veckan. Den stora positiva förändringen hos honom nu under våren är att han har blivit väldigt aktiv i lek med kompisarna. Det är oftast han som driver på och fantiserar i leken. Han är aldrig elak eller gör någonting dumt mot någon. Det kändes så himla bra att få höra det för det är ju inte alltid så hemma. Här är det syskonkärlek om vartannat hela dagarna. Men på förskolan visar han inga sånna tendenser alls. Han är genomsnäll och så himla klok. Han är även långt fram i sitt tal och har ett välutvecklat ordförråd. En väldigt fin kille med andra ord. Så stolt mamma.