Vi fick åka hem från förlossningen efter 6 timmar när läkarundersökningen var gjord. Han gick felfritt igenom besiktningen och läkaren bedömde hans hudton som fin. I fredags var BB-påväg här och då hade han blivit gul. Trots att det är tredje gången gillt så blev jag såklart nojig. Jag fick tips om att amma och att låta honom sova vid ett fönster.  Igår var dom här igen och mätte och då hade gulsoten vänt. Skönt! Han hamnade i "mellanzonen" så det var inget alarmerande högt värde. Idag är han fortfarande lite gul i ögonen och fortfarande "solbränd" i hudtonen. 

Många har sagt till mig att barn nummer tre är det barnet som är mest olik dom andra två. Hittills tycker jag att det stämmer. Utseendemässigt är han lite lik båda två men ändå väldigt olik. Till sättet har han hittills visat sig vara lite olika dom andra två på vissa saker. Den stora skillnaden hittills är att han från första försöket hajade hur en napp fungerar. Han bara sög in den och höll fast den med handen. Jag har varit lite försiktig att använda den, vill ju inget hellre än att mjölken ska rinna till ordentligt och att han ska snutta så mycket det bara går för att stimulera. Men efter att han ätit och jag har lagt honom i vaggan så har nappen fungerat bra. Även när han varit hos andra än mig har nappen fungerat. Givetvis åker den ut lite hela tiden så vi är i träningspassen ännu. Och hittills har jag bara testat 2 olika sorter, mam 0-2 månader fungerar bäst! Bröstmjölken har börjat rinna till men det verkar som att det blir samma visa som tidigare. Jag tror att han får mjölk men inte så att han blir helt nöjd varje gång. Det läcker ingenting, det kommer knappt nånting när jag provat pumpa och jag har svårt att handmjölka. Imorgon ska vi väga honom för första gången så då visar det sig om det fungerat hyfsat eller om vi måste kämpa på hårdare. Idag har vi ammat i stort sett hela dagen. Så fort han varit vaken så har han pickat med huvudet som en liten hackspett efter bröstet och vevat med tungan som en tok. Dessutom har han sovit väldigt korta stunder idag också. 

Nätterna har varit bra. Första natten var hemsk men de två senaste nätterna har han sovit bra. Han sover hud mot hud mellan amningarna. I första dygnen hade han så oroligt mycket hormonplitor över HELA kroppen. Han hade runt hela ögonen så han kunde knappt få upp dom. IdAg är det mycket bättre. Känslorna är iaf på topp. Vi är nykära i våran nya familjemedlem och älskar honom mer än vi trodde man kunde göra. Helt galet vilka känslor! Nu ska jag försöka sova litegrann när lilleman äntligen har somnat. Kram på er