Igår lämnade Junelle sina nappar till Pippi inne på Kneippbyn. Det var ett väldigt känsligt ögonblick, särkilt för mig. Usch. Blir alldeles tårögd återigen när jag tänker på det. Hon hade samlat ihop alla napparna i en liten burk. Så fort vi kom in på Kneippbyn och hon fick syn på villa villekulla så la hon i den sista nappen som låg i väskan i burken. Hon satt alldeles tyst i skrindan och ville inte göra nånting. Hon var så spänd. När vi kom in i villa villekulla och fick syn på kistan med napparna i så ville hon hämta burken direkt som var kvar ute i vagnen. Jag försökte övertala henne om att vänta tills vi träffade riktiga Pippi men det ville hon inte. Vi hämtade burken och hon bad mig lyfta upp henne över räcket. Vips så låg dom där på andra sidan. Sen försäkrade hon sig om att Pippi skulle dela med sig av napparna till herr Nilsson och lilla gubben också. Ett sorgligt ögonblick för både mig och henne. När vi senare fick träffa Pippi bad hon mig att tala om för Pippi om napparna och att alla som bor där måste få låna napparna. Sen sa hon ingenting mer om dom förrän i bilen påväg till stugan. Då frågade hon "Pappa, hur kommer Pippi och dom andra sova nu då?". Sen somnade hon. Klockan 19. Klockan 21.30 vaknade hon igen och sa att hon hade sovit klart. En stund senare började hon gråta och det eskalerade rejält. Hon grät efter nappen i ca en halvtimme sen låg hon och snyftade säkert en timme till. Det gjorde så ont i mig. Hade vi sparat någon napp så hade jag säkerligen i det läget plockat fram den. Så jag är glad att se inte var fallet. Idag har hon varit lite ledsen och pratat om napparna lite lätt men nattningen gick iaf bättre än igår. Men det är ett trauma för henne efter dessa dryga 2 år med napparna. Det var ju exakt detta jag fasade för att velade inför när jag lät henne börja med napparna vid 11 månaders ålder. Det var lixom en lätt utväg istället för amningen då. Förhoppningsvis har hon snart glömt napparna. 

Inte nog med denna stora händelse så lärde hon sig att simma själv med puffarna igår också. Hon har aldrig riktigt vågat släppa taget men igår gjorde hon det och nu tycker hon att det är mycket roligare att bada. Inne på vattenlandet igår ville hon aldrig gå upp. Vi fick dra upp henne när klockan blev dags att åka hem. Jätteroligt var det. Att mamma passade Nelion och jag, Tobias och barnen fick bada själva var så himla mysigt också. Jag och Junelle badade säkert i över en timme nonstop och jag var livrädd över mina mjölkpaket. Ni vet när man måste vara i vattnet hela tiden för att inte frysa, då är det inte helt optimalt att ha två blöta mjölkpaket att bära runt på. Men det verkar ha gått bra.

För ca 2 månader sedan slutade hon även med blöja men sedan dess har det varit en lång väg. Jag tror nog knappt att det gått två dagar utan en olycka sedan dess. MEN sedan vi kol hit till Gotland för fyra dagar sedan har det inte hänt en enda olycka och vi har inte behövt påminna henne heller. Bajset har varit det svåraste då hon har hållit sig och fått ont i magen, men det verkar också gå bra nu. Så nu är det bara nattblöjan kvar men den väntar vi ett tag till med då hon inte känns helt redo med den än. Det har hänt två gånger att blöjan varit torr på morgonen men vi väntar nog tills det hänt några gånger till innan vi tar bort den. Sen är det ju bara att lägga i "kisslakan" så får tvättmaskinen jobba hårt istället. 

Med allt detta ville jag egentligen bara säga att jag är så otroligt stolt över våran stora duktiga blivande 3-åring. Bästa bästa tjejen! Hon fick välja precis vad hon ville inne på Pippi-butiken efter hon hade lämnar napparna och hon valde då en plånbok som hon kunde ha sina semesterpengar i och sin guldpeng som hon fick när vi vaskade guld. Och ett par solglasögon, sötunge.