Den här veckan har min barnmorsketid ombokats 4 gånger. Först för att barnmorskan jag skulle träffa var tvungen att hoppa in på förlossningen, sen för att hon var sjuk och nu två gånger för att det inte passat med mitt jobb. Men förhoppningsvis hinner jag dit imorgon efter jobbet om jag kan sluta lite tidigare. Imorgon är det min sista arbetsdag på väldigt länge. Gud så fort tiden har gått! Jag kan inte ens fatta det. Det känns så konstigt att jag plötsligt kommer att ha egentid i ca 5 timmar per dag några dagar i veckan. Detta har ju faktiskt inte hänt sedan jag blev mamma. Jag ska verkligen försöka vila och försöka släppa mina tankar som ger mig dåligt samvete hela tiden. Jag behöver verkligen den här vilan för både kropp och knopp. Nästan mest för knopp kan jag känna. Nästa vecka har Milian tid för hörselprov och därefter ska vi, bara han och jag, hitta på nånting. Han är så himla känslig och har gråtit vid varje lämning denna vecka. Jag hoppas verkligen det vänder till nästa vecka för det är ju såååå jobbigt att ligga hemma på soffan (ni förstår vad jag menar) när han varit ledsen och jättekänslig. Undra om jag någonsin kommer att släppa det dåliga samvetet? Tror inte det. När jag väntade Junelle så var jag också ledig från vecka 32 och det var då från midsommar så då passade jag på att ha honom hemma hela sommaren innan han skulle börja på förskolan. Så det här är första gången jag verkligen kommer ha tid för mig själv. Väldigt märklig känsla. Jag hoppas att jag ska kunna gå några promenader fram och tillbaka till förskolan. Som det är idag kan jag inte det, kan knappt gå. Gör så ont i ljumskar och trycker neråt. Och jag blir så andfådd!