Idag har vi varit hos barnmorskan för genomgång inför förlossningen. Oj herregud! Såhär i skrivande stund insåg jag precis he sjukt detta är. Jag minns det såväl i somras när jag tog det där positiva graviditetstestet och hur mycket känslor som virvlade runt i huvudet i flera veckor. Nu är vi här. I vecka 38 med 16 dagar kvar till bf. Det känns helt galet. Aja. Iaf så fick vi igenom tankar inför förlossningen och jag hade faktiskt inte så mycket att säga. Jag vill inte att det ska stå för mycket i journalen. Det är lättare att ta det som det kommer. Jag har ju aldrig hunnit med någon smärtlindring tidigare men denna gång kanske tiden på förlossningen blir längre och jag känner att jag behöver ha smärtlindring för att klara av det.  Så det lämnade vi helt öppet. Vi pratade mest om att jag ska ringa till förlossningen direkt när jag känner att det är på gång och därmed rådgöra med barnmorskan om det är dags att komma direkt eller vänta ett tag hemma.  Jag vill inte tro eller ta för givet att förlossningen kommer gå fort men jag måste ha det i åtanke hela tiden. Jag är faktiskt lite nervös men börjar även känna mig laddad. Och längtan är så himla stor nu när lilla Julian är här och dom precis har gått igenom en förlossning.