Vaccination

Det var ett tag sedan Milian hade sin 5-månaderskontroll. Han fick inte ta vaccinet då pga att han precis hade haft vartkoppor. Dessutom vägrade han att ta sprutan där och då. Vi fick en ny tid för vaccination ca 3 veckor senare för att hinna förbereda oss mera och för att han skulle bli av med vattkopporna helt. Den tiden missade vi för att jag blandade ihop fel dag med fel datum. Så idag var det dags. Vi försökte förbereda oss så mycket som möjligt och jag hade fått honom på rätt spår. Han var taggad och skulle klara av det här. Han skulle visa att även stora killar klarar av att ta spruta, inte bara små bebisar. Men så fort vi kom in på bvc märkte jag att det skulle bli problem. Medan vi hade 8-månaderskontroll satt han utanför dörren med kläderna på. Han vägrade ta av sig. När vi var klara med Nelion så var han precis som med det mesta han ska göra. Han vill men han vågar inte. Det slutade med att vi bokade en ny tid och gick därifrån. Han blev vansinnig och la sig ner på golvet och skrek för att han blev så besviken att han inte gjort det. Han skrek "jag måste ta den, jag måste". Vi kom överens med bvc-sköterskan att hon skulle ta ett samtal mellan och sen checka av läget. Han fortsatte att bete sig likadant och jag började mer och mer tvivla på att det skulle gå.  Dessutom hade en timme gått nu och parkeringstiden gått ut (ej sms-parkering tyvärr). Så jag började bli mer och mer stressad av situationen men bvc-sköterskan kom ut efter en stund och då skulle han inte ta sprutan ändå. Så då bestämde jag mig för att gå till bilen. Då slängde han sig på marken igen och gallskrek. Hur gör man nu lixom? Vi provade att gå in på rummet igen men han fortsatte på samma vis.

Jag: Vill du ta sprutan nu Milian?
Milian: Nej, nej, nej. 
Jag: ska vi gå till bilen då och komma tillbaka en annan dag? 
Milian: Nej, nej, nej. Jag måste. 

Sådär höll vi på tills mitt tålamod brast totalt. Jag hade Nelion under armen fullt påklädd för tredje gången, Junelle som stod brevid och tjatade om att hon var kissnödig och Milian som var hysterisk. Då kom tårarna och jag ringde Tobias. Oturligt nog så hade han fått en röntgentid för sin tand så han kunde inte följa med denna gång. MEN nu hade det tagit så lång tid så han var redan färdig med röntgen. Så han kom som räddare i nöden och fixade hela situationen. Tack och lov. Vi gick till bilen och Tobiad och Milian in igen. Och kom ut efter 5 minuter och hade tagit sprutan. Folk inne på bvc lär ju inte ha trott att vi varit kloka. Jag släpade ut tre barn två gånger. Ena gången med tre gråtandes och en utan skor och jacka. Alltså, som ni kanske förstår var denna händelse kanske den värsta sedan jag blev mamma. Fy satan alltså. Jag ville egentligen skrika rakt ut att "skit i den jävla spruthelvetet, han ska inte ha skiten"! Men eftersom jag tagit beslutet själv att han ska vaccineras så är det ju bara till att fullfölja. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig detta med tanke på hur bra det gick med TBE-vaccinet i somras. Men hade vi aldrig tagit det i somras så hade aldrig det här uppstått heller. För det är ju det han kommer ihåg och denna gång var det bara han som skulle ta sprutan. jag minns som igår hur det var när jag själv skulle ta sprutan. Jag var livrädd. Så jag förstår honom.

Med Nelion gick det bra iaf. Han hade gått upp bra i vikt och följer sin lilla viktkurva. Han vägde nu 7690 g och var 71,5 cm. Junelle vägde 8,3 i samma ålder men var dock bara 70 cm. Med Milian hade vi ingen 8-månaderskontroll men jag vet att jag var och vägde honom när han var 8 månader för att han haft höstblåsor och knappt ätit på en vecka. Då vägde han precis 8 kg. Så Nelion är klart minst. Vi har mycket smör i maten, har börjat med grädde och han äter väldigt bra och gillar det mesta. Så vad mer kan jag göra åt det? Han har god ämnensomsättning precis som sin mor. Vi har efter besöket haft en världsmysig bakdag hos mormor. Barnen och mormor har bakat hallongrottor, tomteskumsfudge och chokladkolaknäck. Imorgon blir det dumlekakor efter frukost. Tobias jobbar så vi blir kvar här över natten. Alla tre barn ligger här bredvid mig och jag försöker få lite plats. Haha. Sov gott allesammans. 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback