Milian har varit sjuk hela veckan. Det finns ingenting som gör mig så sjuk som när han är sjuk. Han klagar aldrig på någonting oavsett hur hängig han är. Hela veckan har han bara varit och så fort han fått feber har han gått och lagt sig i soffan. Inget gnäll alls. Trots att han hostar ca varannan minut. Det är nästan jobbigare för man glömmer lite bort att han är sjuk när man har två andra gaphalsar som inte är tysta en sekund istället. Idag är fjärde dagen med feber så vi fick nog. Tobias tog med honom till närakuten för att försöka få ett halsprov. Men icke. Trots att han hade det sist vi sökte för exakt samma symtom. Så nu hoppas vi verkligen att han är bättre imorgon och är sig själv igen. När det blir såhär så önskar man lite mera ensamtid med bara ett barn. Skulle jag haft det hade jag suttit och kramat honom i soffan hela dagarna.