STOLTHET
Det här med förskola och inskolningar har inte varit någonting roligt för mig/oss. Jag har haft så mycket oro och funderingar sedan Milian började sin första förskola. Ett tag var jag nästan inne på att bli dagmamma och ha barnen hemma på heltid! MEN nu känns det helt plötsligt så bra. Inskolningen på ugglan var jobbig till en början men det släppte ganska snart och blev väldigt bra. Då började jag ist oroa mig över hur länge det skulle få vara så bra. Och så fortgick det hela terminen. Nu vet vi hur det kommer att se ut den närmsta tiden och det känns sååå tryggt.
Jag är såå otrolig stolt över hur min blyga och försiktiga lilla kille helt plötsligt har blivit redo för att vara på förskola. Åtminstone så förstår han nu varför han måste det. Från att BARA ha lekt med i stort sett en kompis på ugglan till att nu ha skaffat sig flera helt nya kompisar som han aldrig har träffat förut. När vi kommer till förskolan vill han själv gå ner i källaren och lämna sina kläder och väska och sen säga hejdå vid dörren. Förut var han JÄTTENOGA med att allting skulle med hem från förskolan. Vi fick inte ens lämna kvar ombyteskläder. Nu är det mera "mamma, det gör ingenting vi kan ta det imorgon", om vi råkar glömma nånting kvar. När vi tar sovmorgon så tjatar han nästan direkt på morgonen om att få åka till dagis. När vi kommer och hämtar honom visar han stolt upp vad han har gjort och berättar stolt vad han ätit och om han lärt sig något nytt. Han är mest stolt när han berättar om sina nya kompisar. Jag blir alldeles gråtfärdig när jag cyklar därifrån på morgonen för att han blivit så stor och förståndig. Vi har pratat väldigt mycket på sista tiden om att vara en bra kompis och hur man är det. Hur man leker med fler än en kompis samtidigt och hur viktigt det är att alla kompisar från vara med. Ingen ska vara ensam. Junelle fick en jättebra bok i present av farmor som vi har läst nästan varje kväll i 2 veckor. Och han verkar förstå vad boken handlar om.
Ett exempel på detta var häromdagen när hans bästis var över och lekte och ville gå hem. Då sa Milian: "Men snälla, kan du inte stanna? Det är inte lika roligt att leka utan dig". Så söt! Ett annat exempel var i veckan när Milian lekte med en av grannarna och en annan granne kom in och frågade om han fick leka med grannen som Milian redan lekte med. Då sa Milian "Vi kan leka alla 3, jag vill också leka med er". Och det där med att leka 3 är inte alltid lätt men det gäller att vara närvarande som förälder och förklara för barnen hur dom ska göra för att alla ska trivas. Det är jätteviktigt för ett barn att lära sig det. Som mycket annat. Och som förälder kan man inte göra mer än sitt bästa!
Med andra ord så är jag riktigt jävla stolt över min underbara son ❤️
Trackback
