Sedan några dagar tillbaka uppnådde jag halvvägs till ett av mina mål. 50 pass! Jag hade tänkt att jag skulle hinna träna 100 pass på ett år så nu är jag på god väg. Nu när Tobias har börjat träna igen och även lagt om kosten har jag också blivit lite intresserad av "träningsvänligare" mat. Jag vill äta det jag tycker är gott men nu känner jag litegrann att jag står helt stilla i träningen. Den händer ingenting och det syns ingenting. Troligtvis för att jag äter det jag tycker är gott. Jag fortsätter iaf att träna 3-4 dagar i veckan och det fungerar faktiskt bra även fast det oftast blir Tobias som får lägga barnen. Passen som jag går på kvällstid ligger ofta mellan 18-20 så det är precis i läggningstid. Alternativet jag har är att åka efter läggning men då blir det isf bara gym och just för tillfället har jag ingen motivation för det.
Imorgon är vi lediga och förhoppningsvis ska vi gå och hälsa på förskola nummer två på morgonen. Sen ska vi påskpyssla och greja litegrann hemma. På måndag är ugglan stängd så nästa vecka blir det också bara två dagar för barnen. Från torsdag är barnen återigen långlediga ända till tisdag veckan därpå. Sen är det bara drygt två månader kvar på ugglan. Gråter floder inombords när jag tänker på det. Det är helt fruktansvärt att en så pass attraktiv förskola kan tvingas lägga ner helt utan hjälp av kommunen. Det måste ju verkligen betyda att det inte är någon som helst platsbrist till hösten!?! Deras mål verkar vara att trycka in ännu fler barn där det redan är fööör många. Allting handlar om pengar. Precis som i sjukvården. Fast där trycker man in patienter istället. Det handlar om barn och om sjuka människor. Och detta är min vardag. Det är inte alltid lätt att vara positiv, men jag gör vad jag kan :)
