De senaste dagarna har jag verkligen insett och förstått hur jobbigt det här året har varit. Jag visste och trodde att det skulle vara jobbigt men det jag inte visste var hur min kropp skulle reagera på det. Jag känner inte igen min kropp alls längre. Den är trött, svag och orkeslös. Jag vill känna energi till att orka träna igen ju?! Nu orkar jag inte ens städa hemma. Iofs har jag åkt på nån influensa nu också för jag känner mig febrig och ont i halsen. Jag har faktiskt för första gången bett om hjälp så ikväll kommer min lillasyster och hjälper oss med städningen. Plocka gör man ju HELA dagarna men det här med att torka lister, speglar, fönster osv. Det orkar jag knappt tänka på. Så jag är jätteglad att få hjälp med det nu såhär på sluttampen. Nu är det bara mindre än 2 veckor till besiktningen av övervåningen. Så det är bara lite småfix kvar. Nästa måndag kommer trappan!!!! Det känns som det stora målet.

Idag var vi på barncentrum och visade upp ett utslag som Milian har fått på kinden. Hon trodde att det var en svinkoppa/hudinflammation. Vi fortsätter att smörja med microcid och tvätta med tvål och vatten. Så hoppas vi att det blir bättre till helgen när vi är bjudna på dop och ska fotograferas efteråt. Jag vill inte skjuta upp fotograferingen ännu en gång.