Dan före dopparedan

Jag känner mig som ett litet barn på nytt. Ligger i sängen och kan inte sova. Är så förväntansfull (OCH HAR SVINONT I HALSEN). För barnens skull. Mamma, pappa och Ida har varit här hela dagen och hjälpt till att förbereda. Imorgon kommer resten av folket vid 12. Tomten har varit här med klapparna och skinkan står på spisen! 


I veckan var vi och hälsade på lill-ugglan där Junelle ska börja i januari. Det kändes bättre än förväntat efter vi varit där. Allt är som gjort för oss. Barnen kommer dit på morgonen och går sedan ut och träffar stor-ugglanbarnen, oftast utomhus. Sen äter de lunch på lill-ugglan och sover sedan UTE i SINA egna vagnar. Det är väldigt viktigt för mig och kommer nog vara en trygghet för Junelle. Eftersom hon knappt är 1,5 när hon börjar så känns det verkligen toppen att få börja såhär! Tänk om det fanns flera förskolor med samma upplägg, det skulle vara fantastiskt! Junelle börjar den 9/1 och mitt schema börjar den 30/1 så det betyder att vi kan ta detta helt och håller i lugn takt. Ingen stress och hets. Blir hon som Milian är/har varit så behöver hon tid på sig. Spännande men läskigt! Jag minns hur jobbigt det var när Milian skulle börja och hur jobbigt det var under inskolningen samt månaderna därefter. Nu känner jag mig 90% lugnare. Som tur var. Imorse hade vi fått kort från ugglan med tiderna för inskolningen också. De flesta av hennes kläder är märkta. Nu är det bara vagnen som fattas. Jag hoppas kunna fynda en nu i mellandagarna. 

Nu ska jag göra ett nytt försök till lite sömn med en hals som värker som aldrig förr (är det ens möjligt att ha såhär ont i halsen?!?!) 

Godnatt och GOD JUL


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback