LESS




Jag kan också ha en missnöjd bebis trots att jag vet exakt hur mycket hon får i sig eftersom vi flaskmatar henne. Du är duktig som orkar kämpa med amningen, själv skulle jag ha övergått till flaska så att mitt barn blev nöjd 😊 Jag har också haft jättemycket ångest med att Wera har börjat på förskolan då hon inte är sig själv när vi kommer hem plus andra saker så jag bestämde idag att hon ska få vara hemma alla dagar i veckan med mig och lillasyster. Känns så fel att lämna bort henne bara för att när jag ändå är hemma. Kommer bli tuffa dagar för mig men det är det värt, glada barn - glad mamma 😊
När jag försökte amma Wera så började det med att hon sög sönder mig direkt, vilket ledde till att jag fick såriga och variga bröstvårtor och tillslut en varböld i bröstet pga mjölkstockning och bakterier från såren. Det var det värsta jag har varit med om, jag kunde inte bära Wera eller sova och så fort armen nuddade vid bröstet gjorde det vidrigt ont. Emil var tom tvungen att vara hemma från jobbet i några dagar. Tillslut sprack bölden och det var en befrielse 😊 Så denna gång valde jag innan Wiwi ens var född att inte amma.
Wera har också bara gått ett par veckor. Hon är väldigt arg och ledsen hela eftermiddagarna och kvällarna när hon har varit på förskolan. En annan anledning är också att vi inte fick plats på förskolan som ligger på andra sidan gatan utan jag måste köra henne 4 mil om dagen och det med en liten har gjort att jag håller på och stressar sönder på morgnarna 😔
Min dotter grät när jag lämnade och när jag hämtade. För mig kändes de som att hon va ledsen hela tiden men under tiden hon va där va hon hel nöjd.. Tufft i början då hon ville ha all uppmärksamhet av fröken och skulle alltid ha koll så nån va i närheten.. Hon åt och sov bra (då är hon ju trygg och trivs), hon gick tis-tors. Men vi bestämde att hon skulle gå 9-11 på måndagen och fredagen för att träna på lämningen. detta var sjukt jobbigt för mig som mamma.. Efter nån månad hade vi samtal och de blev ju bättre och bättre.. Nu 4 månader efter inskolning är allt toppen. Hon pratar hela dagarna om sina kompisar. Accepterar att jag lämnar,, ibland vinkar hon hejdå i frökens famn och ibland är de lite tårar.
Jag tycker verkligen att ni ska göra ett försök, ge inte upp ifall han verkar trivas på dagarna. Hör med fröknarna om du kan lämna alla dagar för att träna och köra intensivt med lämningarna..
Lycka till :) ;)