Att vara förälder till Milian har hittills varit långt ifrån enkelt. När han var nyfödd hade han ont i magen och var mycket ledsen på kvällarna, han vägrade napp och använde mig som tutte mest hela dagarna. Han har vägrat vagnen, både liggandes och sittandes. Han sov bra i vagnen NÄR DEN RULLADES. Efter 3-månaders sprutan började han sova katastrofdåligt på nätterna, vaknade sisådär 5-10 gånger per natt och skulle snutta. Han har haft höstblåsor, krupp och varit förkyld 3 gånger. Han vägrar att äta och hatar att åka bil. Men ändå är han så underbar. Tänk att man ändå kan älska en liten krabat så jäkla mycket. Det är tur att allting blir lättare med åldern ;)